Dystra försök till en vitare jul

Många inklusive jag upplever december som tung och dyster och att månadens högtider som jul och lucia är ett andningshål för att ta sig igenom denna tid. Firandet borde vara fylld med gemenskap och den värme den skänker till våra frusna själar och hjärtan.

Att några försöker göra tiden vitare genom mindre lyckade handlingar och skriverier som väcker obehag av rasism gör inte direkt det mer stämningsfullt.

Först ut var Kanalskolan i Laxå som förbjöd pepparkakor, pepparkaksgubbar och pepparkakssången i samband med lucia. Tanken hade goda avsikten att "ingen ska ta illa upp". Problemet är att detta problem är (eller nu mer var?) mer ett icke problem, för hur många egentligen förknippar pepparkakor som en nid på bruna människor... mer än kanalskolans lärare då? Majoriteten förknippar pepparkaksformerna som schablonbilder av man, kvinna, gris, hjärta och gran. Själva färgen bestäms ju av degens natur så om man vill fråga sätta färgval på schabloner kanske man ska hålla sig till skyltar... eller inte. Hur som helst detta var nog inget större problem innan somliga pekade ut pepparkakan som något rasistiskt.

Upplev nätet som färgblind

Har du funderat över hur personer med olika defekter med färgseendet upplever nätet över lag eller just din webbplats? Oavsett om du vill uppleva nätet för själva upplevelsen och förståelse eller vill optimera din webbplats för tillgänglighet är färgblindhetssimulatorn Chromanope ett bra verktyg.

Surfa in på länken ovan och skriv in en webbadress i fältet och tryck enter och sidan du valt renderas så som personer med de tre vanligaste typerna av färgblindhet generellt skulle uppleva den.

Läs även andra bloggares åsikter om Färgblindhet, Tillgänglighet på nätet, Simulator

Barn- och äldreministern inbjuden på Svartklubben

Det hela är inte så dramatiskt som rubriken kan ge intryck av. Vad det handlar om är att Synskadades riksförbund och Förbundet Sveriges Dövblinda har bjudit in Barn- och äldreminister Maria Larsson (Kd) på middag i mörker på Svartkrogen i Stockholm på luciadagen.

Syftet med bjudningen är att diskutera gravtsynskadades, blinda och dövblindas rättigheter till ledsagning enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Som rättsläget är nu är det oklart om dessa nämnda grupper omfattas av denna lag och många kommuner tolkar detta hårdare än andra, vilket medför att en del får nöja sig med ledsagning enligt den mindre förmånliga Socialtjänstlagen (SoL) och själva tvingas betala 200 kr i timmen.

Kanalskolan - Ok att vara brun (igen)

Det har under dagen stormat kring Kanalskolans beslut om att inte ha pepparkaksgubbar i sitt tåg för att inte väcka anstötan. Det var i alla fall tur att det var okej att ha med två tomtar för annars hade ett rent vitlakans tåg ala Ku Klux Klan kanske med väckt anstötan.

Det kan tyckas onödigt att dra paralleller mellan vitklädda med ljus i hår och nämnd klan, men det är ett bra exempel på hur löjligt det blir om man hela tiden ska övertolka och tolka in saker som inte har samröre med varandra i rädsla att inte vara politiskt korrekt och inte ser saken längre än näsan räcker. Det är väl det läraren och rektorn inte gjort i detta fallet och därför duckar för media.

Polisens osunda kåranda

Inom alla grupper och sammanslutning av människor  uppstår en anda om gemenskap och sammanhållning. I vissa lägen är denna gruppdynamik viktigare och starkare än i andra, ett exempel är inom militäraförband där man måste kunna lita på varandra i "vi mot dem" förhållande. Det mest kända uttrycket för sådan sammanhållning finner man i amerikanska marinkårsoldaternas motto: "Semper fi", som är en förkortning av latinets Semper fidelis,vilket betyder Alltid trogen eller Alltid lojal.

Att vara lojal mot sina "bröder och systrar" och kåren kan bli problematiskt om man samtidigt behöver vara lojal mot sin uppdragsgivare staten och det allmänna, en problematik som uppmärksammas mycket i filmer som På heder och samvete.

Telefonförsäljning - Etik ingen plats när säljer till varje pris

Tidigare tog jag upp det här med företagens omoral att inte betala skatt trots att det går bra för dem med höga vinster. Denna gång ska jag ta upp det här med marknadsföring och att vissa tycks kunna göra lite vad som helst för att synas och sälja i det stora informationsbruset det moderna samhället skapar.

Att köpa reklamplats och konkurrera om vår uppmärksamhet när vi ser på tv, går på stan eller läser tidningen, tömmer postlådan och inkorgen på mejlkontot tycks inte räcka längre. I kampen om vår uppmärksamhet krävs allt hårdare och aktivare kundkontakter så som sms och telefonförsäljare som tränger sig på i vårt mest privata, vårt egna hem på vår fritid. Snart är den ena fristaden för reklam och försäljare graven. I väntan på att få vara fred där kanske det inte är så dumt att få en försäljarfri semester bakom någon anstalts murar?

Comhem gör rätt för er!

Comhem (med flera) börja göra rätt för er och betala skatt stället för köra med trollande och trixande med räntesnurror och annat. Ni går ju inte direkt i konkurs genom att betala del av vinsten till staten, för enligt DN är ni ju ett av landets mest välmående företag.

Ni vet, liksom ett företag medför det vissa omkostnader att driva en stat och för att kunna både leva verka i ett land krävs det lite intäkter för staten, annars finns det inget att verka i (prova sälja bredband och öppna kontor hos någon indianstam i Amazonas och se).