Tankar kring näthatet - Första delen

Hatet på Internet har varit en populär snackis ett tag och än mer blivit det efter Uppdrag gransknings program "Män som näthatar kvinnor". Här kommer mina tankar och reflektioner om ämnet som kommer delas upp i två inlägg.

Första delen 

Är en presentation av verktyg och teorier vars hjälp man kan förstå och identifiera näthatet och dess uppkomster och kommer att var förklaringsmodeller i andra delen där jag kommer analysera verkligheten på Internet, och kommer mycket baseras på studielitteratur som Clarence Crafoords bok "Människan är en berättelse - tankar om samtalskonst" och Stefan Sandströms "Hot & Våld - i vård, omsorg och socialt arbete. Rekommenderar bägge böckerna även till de som inte behöver kunskapen i sitt yrkesutövande. Det kommer byggas på en del Transaktionsanalys, som är ett bra verktyg för att analysera och förstå varför samtal havererar.

Människan är en berättelse

 "Människors möte innehåller alltid berättelser. Man kan säga att det är berättelserna som möts, även om det bara är någon gång man får höra dem skildras." Så inleds andra kapitlet i boken. Just nu har du och jag ett sådant möte där jag berättar en berättelse kring näthat som är färgad av min livshistoria byggd på kunskaper och erfarenheter från tidigare möten. Andra kanske skulle kalla att bära på en ryggsäck. Du som läser har din  egna historia vilket "färgar" av sig på hur du tolkar det jag berättar, därför möts i denna stund två berättelser.

Låt oss titta närmare på det ursprungliga mötet som börjar den första berättelsen. Det är en ordlös berättelse när Zygotet på hormonell väg berättar för moderns livmoder att här är jag. Hörsammas inte detta slutar den blivande människan som en röd fläck i en trosgren, naturligt aborterad. Nästa gång det blivande barnet berättar om sin existens är när mensen uteblir och liksom tidigare tillkännagivande kan det leda till ett välkomnande eller en avvisning i form av abort. Sedan när fostret är större och modern förnimmer det mer börjar hon kanske berätta om barnets berättelser om hur det rör sig i magen tillexempel. Den första att få ta del av dessa är kanske barnets far som kanske blir entusiastisk eller slår avvisande dövörat till.

Den ursprungliga berättelsen byggs sedan på genom livet, nya möten gör att berättelsen blir reviderad, nya kapitel läggs till och berättelsen berättas olika i olika sammanhang. Det grundläggande är alltid kvar att man vill få sin berättelse bekräftad. Barnet säger jag är här och mamman bekräftar förhoppningsvis med "jag hör dig och jag älskar dig". När vi blir större är bekräftelse av sin berättelse lika viktigt men man nöjser sig kanske med bekräftelsen "jag hör dig och jag förstår dig", om detta inte klickar kanske det inte blir lika dramatiskt med ond bråd död i form av abortion, men kanske nog så våldsamt näthat.

Lite Transaktionsanalys (TA)

Transaktionsanalys är en kunskaps- och personlighetsteori och en psykoterapimetod som bygger på humansistisk värdegrund och används i psykoterapi, utbildning och företagsutveckling.

Grundläggande antaganden är att människan är OK och har därmed grundläggande människovärde som inte kan förminskas eller förstoras av våra handlingar. Människan föds inte ond men kan pågrund av negativa upplevelser utveckla onda karraktärsdrag. Den goda kärnan finns alltid kvar och kan bli tillgänglig via förändrinsarbete. Människan har fri vilja och en förmåga att tänka och problemlösa utifrån vår egen förmåga och det är alltid värdefullt.

Från barndomen skapar man omedvetet ett "livsmanuskript" för att anpassa sig till andra, som tillexempel familjen. Utifrån det skapas ett "skriptsystem" som är självstärkande och förvränger tankar, känslor och beteende för att passa in i livsmanuskriptet. Detta leder till "Psykologiska spel"  vilket är ett inlärt sätt hur man samspelar med andra människor. Dessutom inryms tre "jagtillstånd":

• Förälder - Är ett jagtillstånd som är ofta auktoritär och fördömande. Vårt förädrajag är ofta hämtad från en förälder eller annan nära vuxen i barndomen. Detta jag talar i termer Du måste, Du ska, Du kan inte.
• Barnet - jagtillstånd som bygger på tankar, känslor och beteendemönster från barndomen. Ofta trotsigt, uppkäftigt, skuldmedvetet och känsla av otillräcklighet.
• Vuxen - ett jagtillstånd som tillskillnad med de två andra är förankrat i nuet och därmed rationellt även om det är känslosamt.

 Vi har alla tre tillstånd i oss och kan pendla mellan dem, men ett brukar vara mer dominant än övriga (förhoppningsvis vuxen). När både sändaren och mottagaren i en kommunikation befinner i vuxenjagtillståndet brukar det avlöpa smärtfritt. Om sändaren befinner sig i sitt förälderjag brukar mottagaren svara med sitt barnjag och tvärtom.

Konfliktmönster

Alla friska människor har fem olika konfliktmönster att växla mellan. Sjuka har oftast bara två eller tre av dessa i sin verktygslåda. Dessa mönster har till stor del namn som påminner om diagnoser på människor, vilket det inte är, de är bara konfliktmönster. Dessa är:

•  Paranoiskt konliktmönster - Bygger på egen rädsla som man vill överföra på motparten. Med aggressivitet få denne också rädd för att uppnå ett sorts jämnläge. Konflikten ökar genom att svara med samma mynt och minskas genom verka lugnande.
• Sadistiskt konfliktmönster - Uppkommer i känsla av vanmakt. Genom att utöva eller uttrycka makt över den andre kan man minska sin egen vanmaktskänsla och få den andre att känna vanmakt. Här gäller det att visa sin egen styrka i bemötandet, undergivenhet blir som bensin på elden.
• Narcissistiskt konfliktmönster - Reaktion på upplevelse av kränkning. Ett högfärdigt och föraktfullt beteende uppvisas för att dölja egna mindrevärdekänslor och överföra skam och mindrevärdskänslor till motparten. Kränkande bemötande föder konflikten medan respekt och korrekt bemötande lindrar den.
• Rättshaveristiskt konfliktmönster - Samlar aggressioner tills bägaren är full och rinner över. Upplever sig vara utsatt av oförätter. Antingen är man med dem eller mot dem. Behandlas som mönstret ovan.
• Instrumentellt konfliktmönster - Hot är ett instrument för att få som man vill och utlöses av brist på det man vill ha. Att spela hjälte eller moralisera förvärrar. Bemöts vid underläge med medgörlighet för att sedan ställa till rätta efteråt.

De flesta hoten på nätet känns för mig utan nämnvärd kartläggning finnas inom  de sadistiska- och narcisstiska konfliktmönstren. Sexism (speciellt den manliga) och rasism är vanligt förekommande och bygger med känsla av makt i egenskap att vara (fysiskt)starkare, mer intelligent och värd (tankar om den rena rasen) överföra vanmakt. Män som känner sig hotade av feminismen kan tillexempel använda sexism i sitt sadistiska konfliktmönster.

På nätet avhandlas det mycket samhällsdebatt som kan väcka känslor att inte räcka till eller respekteras för till exempel sitt kön, ursprung, utbildningsnivå eller bygger på mindrevärdkänslor vid exempel arbetslöshet, handikapp, fattigdom som kan ge upphov till narcissistiskt konfliktmönster.

Andra delen

Kommer jag att använda de verktyg och teorier presenterade för er här för att praktiskt använda dem för analysera fenomenet "näthatet" lite närmare. Dessutom kommer det mer tankar och reflektioner över själva fenomenet som inte fick plats här.
Här är länken till andra delen.

Läs även andra bloggares åsikter om Näthat, Konflikthantering, Transaktionsanalys, Konfliktmönster, Kommunikation