Tankar kring näthatet - Andra delen

Hatet på Internet har varit en populär snackis ett tag och än mer blivit det efter Uppdrag gransknings program "Män som näthatar kvinnor". Här kommer mina tankar och reflektioner om ämnet som är uppdelat i två inlägg. Detta är det andra och avslutande inlägget. Vill ni läsa det första inlägget som handlar om teorier och verktyg som kan användas att förstå och analysera fenomentet så finns den här.

Andra delen

 Här kommer det att diskuteras och analyseras praktiska exempel från nätet utifrån de teorier och verktyg som Transaktionsanalys och konfliktmönster presenterade i första delen.

Flest V:n vinner?

Alla kvinnor som sticker ut hakan blir inte utsatta. Till exempel Piratpartiets partiledare Anna Troberg skriver själv att hon inte är värst utsatt trots att hon är företrädare för ett parti som är kontroversiellt i vissa frågor och är dessutom en mullig flata med konstig dialekt. Hon har alltså alla de förutsättningar att få utstå näthat som de offentliga kvinnorna som medverkade i Uppdrag granskning. Hon är kvinna, offentlig, tacksam kropp och dialekt att angripa, tillhör inte den sexuella normen. Varför är inte hon så utsatt som de krönikörer, redaktörer och radiopratare som medverkade i Uppdrag granskning?

Svaret tror jag ligger i att personer som Anna och Johanna Nylander kommunicerar främst med sitt Vuxenjag (som i transaktionsanalys av konversationer förkortas med ett V) och därmed i resonabelton bjuder in och får personer med andra åsikter känna sig delaktiga och respekterade i samtalet. Personer som kommer överens eller respekterar varandras åsikter känner sig inte angripna eller hotade och behöver heller inte gå till (mot)angrepp.

Många mediapersoner tycks tro att deras åsikter är de riktiga och sanna för att de har sitt jobb och har de åsikter som anses som de "politiskt korrekta". Deras jobb tas ofta för att  förmedla och indoktrinera dessa åsikter stället för att föra resormagn och därför fastnar de lätt i sitt Föräldrajag. De som inte delar åsikterna men får mottaga dem utan att kunna hävda sig känner sig maktlösa. De bjuds inte in i samtalet och svaras med vad Oscar Swartz kallar "ett vrål av maktlöshet".

Provokation som medel

Att hälla bensin på en eld är ett effektivt sätt att öka dess spridning. Samma sätt är det effektivt att sprida sitt budskap eller sälja lösnummer av sin tidning med ett provocerande maktspråk så som rubrikerna "Nu granskar vi skiten" och "Ja, vi vill stoppa skiten".  Eller som Julia jämnställa 2-pac med Hagamannen på H&Ms facebooksida:

”Hej H&M, hur tänker ni när ni väljer att sälja tröjor med bilder på dömda våldtäktsmän? Blir det Hagamannen nästa gång kanske? Är våldtäkt fashion?”

Så man får maximalt med uppmärksamhet men hur för man vidare det man vill uppmärksamma till konstruktiv och relevant diskussion? Det kommer inte gå man har redan satt ribban med sitt fördömmande Vuxenjag eller sitt trotsiga Barnjag, knappt någon kommer besvara detta med sitt Vuxenjag.

Personer som tvärtom gillar 2-pac, kanske för att han gjort bättre musik än Hagamannen, och tycker att de har rätt att bära tröjan, samt personer som känner sig hotade av Aftonbladets kulturedaktion har monopol på åsikterna agerar utifrån konfliktmönstren beskriva i första delen.

Varför så mycket hat och kränkning på nätet?

 Jag tror att det beror på att i nätet känner man mindre socialskam när man hotar, hånar och sårar andra. Dels tror jag att det är ett tecken på en samhällssjuka i vårt materiella väst. Det är liksom så att det läggs ner mer resurser på att få tag på några som illegalt fildelar än få fast personer som hotar med att skära halsen och sticka upp kniven i fittan - blir liksom ett tyst medgivande från rättsvårdande myndigheter.

Det där med frånvaro av socialskam när man inte ser effekterna av sina ord påverkar alla. Kvinnliga olumnisten skulle nog inte kalla unga män som röstar på Sd för outbildat slödder och unga männen som röstar på Sd skulle inte kalla den kvinnliga kolumnisten för vänstervriden feministhora om de stått öga mot öga. Vem vet om några miljoner år kanske vi har revolutionerat såpass att vi kan kommunicera enbart med text i realtid utan glömma att det är människor av kött och blod som är mottagaren.

Andra har skrivit: Att nätet kräver ett enormt EQ, Pk-eliten borde först ta en titt på sig själva, Att media hycklar när glömmer bort Sd-kvinnorna, Näthatare inte intresserade av sanningen, Svenska medier borde odla bredare åsiktsspektrum, Debattörer måste våga möta näthatarna i deras egna forum, Har aldrig blivit mordhotad av feminister.

Läs även andra bloggares åsikter om Näthat, Konflikthantering, Transaktionsanalys, Konfliktmönster, Kommunikation